Jag har alltid hatat överraskningar. Hatar att inte veta. Precis därför läser jag alltid sista sidan innan jag bestämmer mig för att läsa en bok. Men för en gångs skull sa någonting mig att inte läsa spoilers, att inte läsa sista sidan, att jag skulle låta mig själv överraskas av bokens innehåll. Så jag tog upp en bok som jag hade köpt för några dagar sedan, The mortal instruments: city of bones. Wow, tänkte jag. Det ska bli såå spännande att inte veta saker. Så spännande. Jag började faktiskt läsa den igår kväll, innan jag skulle sova. Även om språket inte var en höjdare gick det ändå att läsa. Nu har jag precis läst klart boken och... det finns inget ord som kan beskriva hur jag mår just nu. Igår tyckte jag att boken var bra, och medan jag läste ökade intresset och spänningsnivån, men sen gick det snabbt ner. Den var tråkig, otroligt tråkig och förvirrande. Det visade sig att huvudpersonerna egentligen var syskon. ... Great ... Incest. Hmm.. härligt. 

Just precis därför HATAR jag överraskningar. Jag har slösat flera timmar på den här jäkla boken, och jag får inte tillbaka de timmarna...