Nästa vecka är det dags för mig att säga adjö till detta varma paradise. Vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Jag kommer i alla fall inte att sakna alla insekter som har hemsökt mig både psykiskt och fysiskt. Under den här resan har jag sett vackra saker, men även horribla saker. Ännu en horribel sak är att jag har inte gjort läxor alls, inte ens lite! Nu känner jag en liten panik som kryper fram under skinnet och tro mig det är inte härligt. Alls. Den idiotiska inspelningen av intervjun vägrar fortfarande att spelas upp och intervju personen är svår att få kontakt med. Juridiken har jag inte tittat på. Matten tar för mycket energi och tid. Sociologin orkar jag inte ens tänka på. Franskan är bara onödig. Story of my life. 

Jag tänkte även köpa saker till mina söta vänner, men har jag gjort det? Nej. Har jag mycket pengar kvar? Nej. Har jag mycket tid på mig? Nej.